Har du någonsin tänkt på hur mycket människor du går förbi på stan en dag, på hur många du inte märker, och hur otroligt få du faktiskt kommer ihåg dagen efter?
När jag var liten trodde jag att hela världen kretsade kring mig, ingenting kunde hända som inte hade med mig att göra. Ingen kunde leva ett liv om de inte gjorde det med mig. Att någon annan en jag kunde tänka och tycka var helt absurt enligt mig, inte för att det ens var en möjlighet för mig då. Skulle någon sagt att jag hade fel, vilket de ju såklart gjorde så tyckte jag bara att de var löjliga. När de gick ut ur rummet där jag befann mig skulle de ju ändå inte kunna tycka och tänka något längre.
Jag har aldrig sagt att jag var något smart barn haha men ibland kan jag få känslan att det hade varit bättre om världen var som när man var liten. Allt hade varit så mycket lättare.
Dagens samhälle är så fokuserat på att man ska vara "speciell" du ska sticka ut, spela roll om det är med kläder, pengar, ägodelar eller stil. Alltid är det något.
Nu för tiden är det nästan ovanligare att hitta någon som inte lutar mot det mer extrema hållet.
Jag skulle vilja säga att det ooriginella är det nya originella.
mycket djupt.
SvaraRaderagillar't